Kongo (Brazzaville)

Kongo Brazzaville blev självständigt från Frankrike 1960. Fram till 1991 var landet en marxistisk enpartistat. Därefter har det politiska läget varit konstant oroligt. Oljetillgångar har möjliggjort storskaliga utvecklingsprojekt. Fackföreningsrörelsen är djupt splittrad och de fackliga rättigheterna kränks ständigt.

Fakta

Statsskick
Republik, enhetsstat
Yta
342 000 km²
Huvudstad
Brazzaville
Språk
Franska officiellt språk
Ratificerade kärnkonventioner:
29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182 (samtliga)

Arbetsmarknad och ekonomi: 

Olja har ersatt timmer som främsta exportvara. Timmerindustrin har drabbats hårt av den ekonomiska krisen och det låga oljepriser de senaste åren har inneburit problem. En ny järnmalmsgruva togs i drift 2013. Oroligheterna i grannländerna Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken har medfört att man tvingats ta emot ett stort antal flyktingar.

Jordbruket är gravt misskött och landet måste importera livsmedel. Genom ett kontroversiellt avtal har 200 000 hektar mark arrenderats ut  på 30 år till sydafrikanska odlare. Förhoppningarna är att det ska öka tillgången på mat och innebära kunskapsöverföring.

Statsförvaltningen är storoch ger många jobb. Ca 15 procent av arbetskraften finns inom indstrin, men den största delen av befolkningen får sin försörjning genom den informella sektorn. Arbetslösheten bedöms ligga på nära 50 procent.

Den fackliga situationen: 

Rätten att strejka finns inskriven i arbetsmarknadslagarna, men avskedanden p.g.a. facklig verksamhet är inte ovanligt.

Den fackliga splittringen har blivit ett argument för myndigheterna att ignorera facket.

Fackliga organisationer: 

Under kommunisttiden tvingades de fackliga organisationerna inordna sig i en av regimen godkänd facklig centralorganisation Confédération Syndicale Congolaise (CSC), men genom flera politiska strejker under 1990-talet bröt sig CSC loss från beroendet och bidrog starkt till en demokratisering av landet.  

Utöver CSC som har 36 391 medlemmar finns idag ytterligare två  centralorganisationer:  Confédération Syndicale des Travailleurs du Congo (CSTC) med 68 500 och Confédération des Syndicats Libres et Autonomes du Congo (COSYLAC) med 13 675 medlemmar.

COSYLAC organiserar främst offentliganställda och har engagerat sig mycket i kampen mot de omfattande privatiseringarna. CSC, CSTC och COSYLAC är anslutna till världsfacket, International Trade Union Confederation, ITUC.

Senast uppdaterad: 

Maj 2019 av Kjell Kampe.
För mer info kontakta info@uniontounion.org.

 

 

För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och har grundläggande information om alla länder tillgängligt. Nyhetssajten Labourstart har en bra sökfunktion per land för nyheter om just arbetstagares rättigheter.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
2 - Trade rights index 2 short
Läs mer
2 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 2 betyder att det sker upprepade kränkningar.

Facket i världen

I Union to Unions databas Facket i Världen kan du hitta information om arbetsmarknaden och den fackliga situationen i 144 låg- och medelinkomstländer. Databasen uppdateras kontinuerligt för att det ska finnas uppdaterad information på svenska om facket runt om i världen. Du kan också läsa om de svenska fackens utvecklingsprojekt