Honduras

Honduras stod som modell när den nedsättande termen bananrepublik myntades vid 1900-talets början: ett land styrt av en liten elit, politiskt godtycke inom rättsskipningen, utbredd korruption och ett totalt beroende av enstaka exportprodukter. Landet är fortsatt starkt bereonde av jordbruksexporten men har breddat ekonomin något genom att bygga skattefria zoner för utländska bolag. Dock är pengar som honduraner i framför allt USA skickar hem till sina familjer en av de största inkomsterna. Den informella ekonomin är utbredd och fackföreningsrörelsen är koncentrerad till några yrkesgrupper i den offentliga sektorn som lärare och vårdpersonal.

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
112 492 km2
Huvudstad
Tegucigalpa
Språk
Spanska
Ratificerade kärnkonventioner:
29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182

Arbetsmarknad och ekonomi: 

Honduras är ett av de fattigaste och mest skuldsatta länderna på kontinenten. Ekonomin bygger på fruktexport och textilproduktion i skattefria zoner. De pengar som honduraner som arbetar i USA skickar hem till sina familjer har mer än fördubblats de senaste åren och motsvarar nu en femtedel av landets BNP. Över hälften av arbetskraften är verksam i den informella sektorn.

 

Den fackliga situationen: 

För att bilda en fackförening krävs minst 30 personer och det får bara finnas en organisation per företag eller institution. Offentliganställda får bilda fackföreningar men statstjänstemän får inte förhandla om kollektivavtal.
Anställda i statliga företag måste varsla sex månader i förväg och få regeringens godkännande innan de kan strejka. Statstjänstemän får inte strejka. Det eskalerande våldet drabbar även fackföreningsfolk och ledare för lantarbetare och den fackliga organiseringen motarbetas systematiskt.

Fackliga organisationer: 

När fackföreningsrörelsen växte i styrka på 50-talet skapade regeringen en rad parallella fackförbund, ”köpte” flera av de nationella ledarna och lyckades splittra rörelsen. De fackliga organisationerna är fortfarande svaga och splittrade. Drygt sju procent av arbetstagarna är organiserade, lärarfacket och vårdförbundet är de starkaste fackliga organisationerna.
Tre centralorganisationer är anslutna till världsfacket ITUC: Confederación Unitaria de Trabajadores de Honduras (CUTH), Confederación de Trabajadores de Honduras (CTH) och Central General de Trabajadores (CGT).

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken.
I ILO:s databas Normlex hittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem.

Ratificerade av landet:

ILO 29 – Förbud mot tvångs- och straffarbete
ILO 87 – Föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten
ILO 98 – Rätten att organisera sig och förhandla kollektivt
ILO 100 – Lika lön för lika arbete, oavsett kön
ILO 105 – Avskaffande av tvångsarbete
ILO 111 – Diskriminering vid anställning och yrkesutövning
ILO 138 – Minimiålder för arbete
ILO 182 – Mot de värsta formerna av barnarbete

Senast uppdaterad: 

Augusti 2019, Johan Schmidt
För mer info kontakta info@uniontounion.org.

För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och har grundläggande information om alla länder tillgängligt. Labourstart har en bra sökfunktion per land för nyheter om just arbetstagares rättigheter.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
5 - Obefintlig garanti för fackliga rättigheter
Läs mer
5 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 5 betyder ingen garanti för rättigheter.

Facket i världen

I Union to Unions databas Facket i Världen kan du hitta information om arbetsmarknaden och den fackliga situationen i 144 låg- och medelinkomstländer. Databasen uppdateras kontinuerligt för att det ska finnas uppdaterad information på svenska om facket runt om i världen. Du kan också läsa om de svenska fackens utvecklingsprojekt