Fiji

Staten Fiji består av en ögrupp i Stilla havet. Flera militärkupper har genomförts i landet, den senaste 2006. Fackföreningsrörelsen i Fiji har en lång historia, men den har utsatts av repression från militären. 

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
18 270 km2
Huvudstad
Suva (på ön Viti Levu)
Språk
Engelska är officiellt språk, därutöver talas fijian och hindustani
Ratificerade kärnkonventioner:
29 – 87 – 98 – 100 – 105 – 111 – 138 – 182

Arbetsmarknad och ekonomi: 

Fijis naturtillgångar gör landet till ett av de mer välmående i regionen. Landet exporterar socker och en tredjedel av industrin består av olika former av sockerbearbetning. Tutismen är en annan viktig inkomstkälla. Årligen besöker omkring en miljoner turister landet. Omkring 40 procent av arbetskraften arbetar inom jordbruket och 15 procent inom industrin. Den informella ekonomin är omfattande.

Den fackliga situationen: 

Fackföreningsrörelsen Fiji Trades Union Congress (FTUC) har lett den inhemska kampen för demokrati och fackliga ledare har blivit gripna i samband med militärkupperna. Politiskt sett står FTUC nära landets arbetarparti. För närvarande redovisar FTUC att organisationen har 33 000 medlemmar. Det betyder att den fackliga organisationsgraden är låg men den fackliga rörelsen spelar ändå en betydande roll i samhället. 

Fiji har en lång facklig tradition och många fackföreningar. De flesta tillhör den fackliga centralorganisationen FTUC. FTUC grundades 1952 och har för närvarande 33 000 medlemmar. FTUC består av 30 medlemsförbund, de största organiserar offentliganställda, lärare och sockerarbetare. En konkurrerande facklig centralorganisation är Fiji Islands Council of Trade Unions (FICTU) med omkring 8000 medlemmar.

Politiska spänningar och spänningar mellan etniska grupper har präglat det fackliga landskapet. Befolkningen är uppdelad på fijianer som härstämmar från urspungsbefolkningen och indiska fijianer (brittiska kolonisatörer tog dit indier för att jobba på sockerplantagen). 1987 genomförde militären en kupp och störtade den första regeringen dominerad av indier. Nästa kupp kom i maj 2000. Arbetarpartiet och dess allierade hade vunnit valet 1999 och för första gången i landets historia hade en indier blivit premiärminister, Mahendra Chaudhry. Detta kunde inte militären acceptera som tillfälligt övertog makten. Efter nya val 2001 utsågs fijianen Laisenia Qarase till ny premiärminister. I december 2006 skedde nästa militärkupp, medan de tidigare kupperna orsakats av motsättningar mellan indier och fijianer orsakades denna av spänningar inom den fijianska gruppen. Nytt statsöverhuvud blev överbefälhavaren Vorege ”Frank Bainimarama. 2009 förklarade appellationsdomstolen att den sittande regeringen under Bainimarama var olaglig, det resulterade i att presidenten Iloilo upphävde konstitutionen och avskaffade domstolen.

Fackliga organisationer: 

Fackliga centralorganisationer: Fiji Trades Union Congress (FTUC) och Fiji Islands Council of Trade Unions (FICTU). FTUC tillhör Världsfacket ITUC.

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken. I Fiji har militären kränkt de fackliga rättigheterna.

I ILO:s databas Normlex hittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem.

Ratificerade av Fiji:

Senast uppdaterad: 

Januari, 2019, Mats Wingborg. 

För mer info kontakta info@uniontounion.org. För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och nyhetssajten LabourStart.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
4 - Trade rights index 4 short
Läs mer
4 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 4 betyder att det sker systematiska kränkningar.

Facket i världen

I Union to Unions databas Facket i Världen kan du hitta information om arbetsmarknaden och den fackliga situationen i 144 låg- och medelinkomstländer. Databasen uppdateras kontinuerligt för att det ska finnas uppdaterad information på svenska om facket runt om i världen. Du kan också läsa om de svenska fackens utvecklingsprojekt