Burkina Faso

Burkina Faso är ett av världens fattigaste länder. Analfabetismen i Burkina Faso bedöms vara den högsta i världen. Det finns en lång facklig tradition i landet, men den fackliga rörelsen är splittrad.

Fakta

Statsskick
Republik, enhetsstat
Yta
274 200 km²
Huvudstad
Ouagadougou
Språk
Franska officiellt språk
Ratificerade kärnkonventioner:
29, 87, 98, 100, 105, 111, 138, 182

Arbetsmarknad och ekonomi: 

Jordbruket dominerar ekonomin, men export av guld inbringar nu mer exportinkomster än bomull. De magra jordarna och återkommande torka medför att man tvingas importera livsmedel. Ekonomin präglas av ett stort handelsunderskott och exportinkomsterna täcker bara en tredjedel av importen. Landet är starkt beroende av utländskt bistånd.

Världsfacket, International Trade Union Confederation, ITUC  har konstaterat i en rapport om ”The Washington consensus” att bomullsindustrin är ett exempel på hur framgångsrika exportsatsningar inte löser ekonomiska problem för landets befolkning. Många invånare har sökt sig till grannländerna, främst Ghana och Elfenbenskusten, för att klara försörjningen. Mauretanien, Mali, Niger, Tchad och Burkina Faso har gått samman i en ekonomisk samarbetsorganisation som får namnet G5 Sahel.

Den fackliga situationen: 

Burkina Faso finns av tradition långtgående fackliga rättigheter och trots splittringen och den lilla andelen anställda spelar fackföreningsrörelsen en betydelsefull roll. Det var en generalstrejk 2014 som startade det folkliga upproret som resulterade i att president Campaoré kunde avsättas. Det fanns förhoppningar om stora förbättringar efter revolten men den har nu bytts i besvikelsen över brist på resultat. De politiska partierna uppfattar ofta facken som potentiella rivaler.  Världsfacket, International Trade Union Confederation, ITUC konstaterar att landets lagar inte stämmer överens med de åtagande man gjort när det gäller bl.a. strejkrätt och barnarbete. Strejker förekommer dock; grupper som strejkat de senaste åren är bland andra lärare och sjukhuspersonal. 

Fackliga organisationer: 

Det finns sex centralorganisationer, varav fyra är anslutna till Världsfacket, International Trade Union Confederation, ITUC.
Confédération Nationale des Travailleurs Burkinabé (CNTB), 30 000 medlemmar.
Confédération Syndicale Burkinabé (CSB) med 21 375 medlemmar.
Organisation Nationale des Syndicats Libres (ONSL), 42 500 medlemmar.
Union Syndicale des Travailleurs du Burkina (USTB), 8 700 medlemmar.

Inom ramen för LO:s och TCO:s panafrikanska program finns en facklig samarbetskommitté mellan de fem största centralorganisationerna. Många gemensamma fackliga aktiviteter har genomförts; bl.a. ett framgångsrikt arbete för att organisera den informella sektorn. 

Internationella Transportfederationen har sin koordinator för Västafrika i Ouagadougou.

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken.

Burkin Faso har ratificerat samtliga åtta kärnkonventioner men brott mot dem är inte ovanligt.

Senast uppdaterad: 

Februari 2019 av Kjell Kampe

För mer information kontakta info@uniontounion.org

För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och har grundläggande information om alla länder tillgängligt. Nyhetssajten Labourstart har en bra sökfunktion per land för nyheter om just arbetstagares rättigheter.

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
3 - Trade rights index 3 short
Läs mer
3 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 3 betyder att det sker regelbundna kränkningar.

Facket i världen

I Union to Unions databas Facket i Världen kan du hitta information om arbetsmarknaden och den fackliga situationen i 144 låg- och medelinkomstländer. Databasen uppdateras kontinuerligt för att det ska finnas uppdaterad information på svenska om facket runt om i världen. Du kan också läsa om de svenska fackens utvecklingsprojekt