Brasilien

Brasilien är Latinamerikas största land såväl geografiskt och ekonomiskt som befolkningsmässigt. Landet är en demokrati med fria fackföreningar och 2002 valdes Arbetarpartiets ordförande och den tidigare fackliga ledaren Lula da Silva till president. Partiet hade sedan makten i 14 år, en period som sammanföll med en stark tillväxt vilket möjliggjorde omfattande sociala reformer och minskad fattigdom. Men Lulas efterträdare avsattes och han själv dömdes till fängelse för korruption och Brasilien styrs sedan 2019 av den konservativa presidenten Jair Bolsonaro.  

Fakta

Statsskick
Republik
Yta
8 547 400 km2
Huvudstad
Brasilia
Språk
Portugisiska
Ratificerade kärnkonventioner:
29 - 98 - 100 - 105 - 111 - 138 - 182

Arbetsmarknad och ekonomi: 

Med enorma naturresurser och en utbyggd industri har Brasilien goda förutsättningar att vara en stark ekonomi. Under ett decennium efter millennieskiftet var också landet en av världens starkast växande ekonomier, mycket tack vara höga råvarupriser. Brasilien utnämndes tillsammans med Ryssland, Indien och Kina till framtidens tillväxtekonomier i kvartetten BRIC. Den goda tillväxten möjliggjorde omfattande sociala program som riktades mot den fattigaste delen av befolkningen. Trots minskad fattigdom finns stora klyftor kvar i samhället som tillhör de mest ojämlika i världen.

Brasilien byggde på 1960-talet upp en stark inhemsk industri och lyckades också locka till sig stora internationella investeringar och multinationella bolag, däribland flera av de svenska storföretagen. Regionen kring staden Sao Paulo blev centrum för industrin och kallades under en period för Sveriges största industristad. Idag svarar industrin för cirka 20 procent av BNP och sysselsätter kring 10 procent av arbetskraften. På landsbygden dominerar fortfarande enorma plantager som producerar sojabönor, socker, kaffe, apelsiner, bomull och storgods för köttproduktion. Cirka 15 procent arbetar inom jordbruket. Största delen av jordbruksproduktionen går på export och då även olje- och gassektorn vuxit kraftigt har Brasilien blivit mycket beroende av internationella råvarupriser. En majoritet av arbetskraften finns inom servicesektorn och en tredjedel beräknas vara verksamma i den informella sektorn.

Tillväxten har dock tappat fart de senaste åren på grund av minskad efterfrågan och lägre priser på jordbruksprodukter, olja och mineraler. Minskade intäkter ledde till ökade budgetunderskottet som 2015 nådde över 10 procent av BNP. Den ekonomiska krisen förvärrades dessutom av korruptionsaffärer kring det statliga oljebolaget Petrobras, vilket ledde till att president Dilma Rousseff avsattes 2016 vilket innebar slutet för Arbetarpartiets maktinnehav. Istället valdes den konservative Jair Bolsonaro till president på en nyliberalt program. 

Den fackliga situationen: 

Författningen garanterar organisationsrätt, strejkrätt och högst 44 timmars arbetsvecka. Alla löntagare har rätt att organisera sig med undantag för militär, uniformerad polis och brandmän. Det får bara finnas en facklig organisation för varje ekonomiskt område eller yrkesgrupp. Alla anställda måste betala en särskild ”facklig skatt” som motsvarar en dagslön. Staten fördelar sedan skatteintäkterna mellan fackföreningarna i proportion till antalet anställda de representerar.

Arbetarpartiet försökte under sin tid vid makten att reformera arbetslagstiftningen, som till stor del kom till på 1940-talet, med målet att anpassa den till internationell standard. Ett nationellt arbetsforum med representanter från regeringen, arbetsgivarna och facken bildades för att diskutera det ekonomiska stödet till fackföreningarna, starkare kollektiv förhandlingsrätt, en utvidgning av arbetslagstiftningen till små och medelstora företag samt ratificering av ILO:s konvention 87.

Fackliga organisationer: 

Brasilien har ett flertal centralorganisationer varav Central Única dos Trabalhadores (CUT) är störst med cirka 8 miljoner medlemmar och har historiskt haft nära band med Arbetarpartiet. Confederação Geral dos Trabalhadores (CGT) tillkom efter en splittring 1989.

CUT, Confederacao Nacional des Profissoes Liberais (CNPL) och Uniao Geral dos Trabalhadores Brasil (UGT) är medlemmar i världsfacket ITUC. En annan av de större nationella organisationerna Força Sindical (FS), lämnade 2017 den regionala organsiationen TUCA och var med och bildade den nya latinamerikanska samarbetsorganisationen ADS. 

Ratificerade kärnkonventioner: 

ILO:s åtta kärnkonventioner gäller alla människor i alla länder oavsett om deras regeringar ratificerat dem eller inte, eftersom det handlar om mänskliga rättigheter. Trots det är det ändå viktigt att så många länder som möjligt ratificerar konventionerna, så att de inte förlorar sin legitimitet. Att ratificera en konvention sänder en signal om att landet tar frågan på allvar och innebär i praktiken att landet själv ska se till att lagstiftningen i landet är i linje med de krav som konventionen ställer. Det är dock ingen garanti för att länderna följer konventionen i praktiken.

I ILO:s databas Normlex hittar du alla ILO-konventioner och rekommendationer och aktuell information om vilka länder som ratificerat dem.

Ratificerade av landet:

Inte ratificerade av landet:  

Senast uppdaterad: 

Senast uppdaterad
December 2019, Johan Schmidt
För mer info kontakta info@uniontounion.org.

För mer bakgrund och fakta om landet som inte rör just arbetsmarknad och facklig verksamhet rekommenderar vi Utrikespolitiska institutets sida Landguiden som uppdateras dagligen och har grundläggande information om alla länder tillgängligt. Labourstart har en bra sökfunktion per land för nyheter om just arbetstagares rättigheter.

 

Världsfackets rättighetsindex
1
2
3
4
5
5+
5 - Obefintlig garanti för fackliga rättigheter
Läs mer
5 - Världsfacket ITUC:s Global Rights Index rankar världens sämsta länder att arbeta i. Indexet omfattar 142 länder som rankas på en skala mellan 1 och 5. Betyg 1 är bäst och 5 är sämst. Rankingen baseras på graden av respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. 5 betyder ingen garanti för rättigheter.

Facket i världen

I Union to Unions databas Facket i Världen kan du hitta information om arbetsmarknaden och den fackliga situationen i 144 låg- och medelinkomstländer. Databasen uppdateras kontinuerligt för att det ska finnas uppdaterad information på svenska om facket runt om i världen. Du kan också läsa om de svenska fackens utvecklingsprojekt